Isen sjunger

På min morgonpromenad intill Mälarens strandkant hörde jag ljud som jag inte hört sedan jag var liten.
Jag har ju faktiskt inte bott intill en sjö som vuxen, bara havet, och på havet finns ingen is. På sina ställen finns det såklart, men inte i nån större utsträckning.
Nu börjar det bli vår här och det är nu isen sjunger, dånar och knakar. Ibland låter det tom som knallskott. Jag stannar upp och lyssnar. Och vips befinner jag mig med pappa igen, med varm choklad och ett pimpelspö i handen. Näsan rinner och fötterna är stelfrusna. Jag doppar sirapsbröd med ost i chokladen. Smöret smälter och flyter omkring i muggen. 
Pappa får såklart fisk, inte jag. 
 
Vilken nostalgitripp man kan få på en promenad bland frostiga grästuvor!
 
 
 
 
 
 
Ditten och datten | Natur | | Kommentera |
Upp