Vi är på G igen!
Då blev det dags för den första turen med bobilen sen vi flyttade till Bro.
Vi åkte inte så långt. Det blev Hallstahammar, en timmas bilväg hemifrån, efter ett tips från vår hyresvärd. Dom stannade alltid där när dom var på väg hem från fjällen med sin husvagn.
Här finns många fina promenadstråk och vi, precis som alla andra, behöver ju röra på oss, så det passade utmärkt.
Lite shopping i en trevlig mataffär blev det också. Alltid kul med ett sortiment man inte springer på överallt. Dessutom fanns det 400 sorters plockgodis. Herregud, vi gick loss med den stora påsen, det är ju ändå påsk....🤭
Vädret har varit blandat men påskafton har ju hittills varit helt fantastisk. Sol, sol och åter sol! Nu ljuger jag förstås lite, det kom stråk med moln redan på förmiddagen. Men vi fick smaka på solskenet i alla fall. Och som man längtat efter det!
En långpromenad, en god sopplunch i vacker miljö, och vi har tom varit på kultur/konstutställningar. Och vi har ännu inte huggit loss på påskmaten. Den som väntar på nåt gott.......😋
Om jag ska uppskatta livet i husbilen tillfullo måste det vara bra väder. Jag vill verkligen inte bara sitta inne och kura. Det behöver inte vara sol, men jag ska kunna vara ute utan att bylta på mig en massa kläder, jag vill röra på mig, se nya saker, cykla, fota, promenera, grilla och äta ute i det fria.
Och påsken blev just en sån helg, nån dag fick vi visserligen sitta inne och mitt sinne blev lite tungt, det ska medges. Men det slutade ju bra!
Och jag ska erkänna att jag faktiskt varit lite splittrad till denna vår första utflykt. Vårvädret är inte riktigt här än. Men inte bara för det. Sista tiden innan vi kom hem var ju rätt jobbig. Jag var rädd för en repris. Rädd att hamna i samma känsloläge som då.
Jag hann fylla varenda vrå, varenda skrymsle i husbilen, med mörka, oroliga tankar.
Och det tar nog lite tid innan allt det där vädrats bort ordentligt. Till det behövs mer sol, mer värme, öppna fönster och vidöppen dörr. Nya vindar och nya tankar behöver ta över.
För nu är ju allt bra, det är över. Staffan mår bra igen! Och det är ju faktiskt han som haft det jobbigt, inte jag. Jag har bara stått bredvid.
Så nu ska det tråkiga spöket städas ut.
Och jag oroar mig inte längre, för jag är en riktig liten jävel på att städa, det vet alla som känner mig! 😅😅😅
Vi åkte inte så långt. Det blev Hallstahammar, en timmas bilväg hemifrån, efter ett tips från vår hyresvärd. Dom stannade alltid där när dom var på väg hem från fjällen med sin husvagn.
Här finns många fina promenadstråk och vi, precis som alla andra, behöver ju röra på oss, så det passade utmärkt.
Lite shopping i en trevlig mataffär blev det också. Alltid kul med ett sortiment man inte springer på överallt. Dessutom fanns det 400 sorters plockgodis. Herregud, vi gick loss med den stora påsen, det är ju ändå påsk....🤭
Vädret har varit blandat men påskafton har ju hittills varit helt fantastisk. Sol, sol och åter sol! Nu ljuger jag förstås lite, det kom stråk med moln redan på förmiddagen. Men vi fick smaka på solskenet i alla fall. Och som man längtat efter det!
En långpromenad, en god sopplunch i vacker miljö, och vi har tom varit på kultur/konstutställningar. Och vi har ännu inte huggit loss på påskmaten. Den som väntar på nåt gott.......😋
Om jag ska uppskatta livet i husbilen tillfullo måste det vara bra väder. Jag vill verkligen inte bara sitta inne och kura. Det behöver inte vara sol, men jag ska kunna vara ute utan att bylta på mig en massa kläder, jag vill röra på mig, se nya saker, cykla, fota, promenera, grilla och äta ute i det fria.
Och påsken blev just en sån helg, nån dag fick vi visserligen sitta inne och mitt sinne blev lite tungt, det ska medges. Men det slutade ju bra!
Och jag ska erkänna att jag faktiskt varit lite splittrad till denna vår första utflykt. Vårvädret är inte riktigt här än. Men inte bara för det. Sista tiden innan vi kom hem var ju rätt jobbig. Jag var rädd för en repris. Rädd att hamna i samma känsloläge som då.
Jag hann fylla varenda vrå, varenda skrymsle i husbilen, med mörka, oroliga tankar.
Och det tar nog lite tid innan allt det där vädrats bort ordentligt. Till det behövs mer sol, mer värme, öppna fönster och vidöppen dörr. Nya vindar och nya tankar behöver ta över.
För nu är ju allt bra, det är över. Staffan mår bra igen! Och det är ju faktiskt han som haft det jobbigt, inte jag. Jag har bara stått bredvid.
Så nu ska det tråkiga spöket städas ut.
Och jag oroar mig inte längre, för jag är en riktig liten jävel på att städa, det vet alla som känner mig! 😅😅😅
