Kärt möte

Alltså, dessa tjejer! Efter mer än trettio år fick jag åter träffa dom. 30 år! Fattar ni? Det är ju ett helt liv!
 
Idag tog dom tåget till Malmö och bland det första dom sa var: Vi vill inte se nånting, vill bara prata, ta igen alla år. Och som vi pratade! 
 
Så mycket vatten som runnit under dessa broar, så många öden, sorger, besvikelser men också mängder av glädje, värme och kärlek det har funnits, och finns i våra liv. Herregud, vi har inte hunnit med att berätta om hälften om vad vi upplevt, tiden har väl aldrig gått så fort som just denna dag. Så mycket kul vi haft tillsammans, och förhoppningsvis kommer att ha. Så många tankar och funderingar vi delat. Så många skratt som bubblat ur dessa strupar. Detta möte kräver en uppföljning, det är helt klart.
 
Och jag som var lite orolig att vi inte skulle ha kul ihop längre, att vi utvecklats till olika personligheter, att det fanns risk för det skulle bli tyst. SOM jag bedrog mig. 😂😂😂
 
Tack Rose-Marie för du tog detta initiativ! 💗
 
 
 
 
 
Upp