Tirpitz!
Oj oj oj, vi har landat på en stor camping, som ju inte alls brukar falla oss i smaken. Hur kommer det sig då undrar ni förstås?
För det det första, vi vill ligga still ett par dagar, vila från vägarna, GPS:en och andra "disturbing things".
Varva ner lite, tänka efter, vad vill vi egentligen? (Denna sommar har ju inte bjudit på så mycket sol och bad. Inte så mycket väder för paddleboard heller......😔😢😥 Inte hittills i alla fall.)
Hennebys camping KÄNNS dock inte som en stor sådan, här är väldigt uppdelat med häckar mellan de olika tomterna så man kan faktiskt tro att man bor på en liten familjär sådan. Tänk så lurad man kan bli av det yttre.....😉 Ibland funkar det, ibland inte.
För det andra, det är cykelavstånd till en annan sevärdhet som jag gärna vill uppleva. Mer om det imorgon. (Inte så märkvärdigt för alla er andra kanske, men för mig som gillar estetik är det en viktig sak att se. 😍)
Denna dag har också varit ordentligt givande, sköna vyer, nya upplevelser.
Först ut var Römö, en ö inte långt från Esbjerg. Fantastiska stränder, du kan tom köra bil där. Vilket vi såklart gjorde.....😂
En del campar där (fast det är förbjudet), det hade vi ingen lust med alls. Speciellt inte jag, Gud bevare mig för att städa ut en husbil full med flygsand, nej tack! I denna lilla tant bor en allför pedantisk little old lady, för att frivilligt utsätta sig för detta trauma. Trauma undrar ni? Det ÄR ett trauma att ha boendet fullt med sand, pröva att hälla ut ett kilo strösocker på köksgolvet får ni se! Kom inte hit sen och gnäll!
Tror ni mig inte kan ni fråga mina barn, det var ett under att jag inte städade bort dom i rena farten. För när farmor får tag på en städtrasa, då jävlar går det undan, bäva månde alla som kommer i vägen!
Men hursomhelst, efter det styrde vi kosan till Tirpitz museum, mycket intressant, otroligt snyggt och väldigt informativt. Och jämför vi med krigsmuseet i Dunkerque i Frankrike så är det ljusår ifrån, till det bättre då vill säga. Det bästa sådant vi sett låg i franska Arromanche, Normandie, Frankrike. Litet visserligen, men man blev otroligt tagen, det kom så nära, det var så personligt beskrivet, så känslosamt.
Men hursomhelst, efter det styrde vi kosan till Tirpitz museum, mycket intressant, otroligt snyggt och väldigt informativt. Och jämför vi med krigsmuseet i Dunkerque i Frankrike så är det ljusår ifrån, till det bättre då vill säga. Det bästa sådant vi sett låg i franska Arromanche, Normandie, Frankrike. Litet visserligen, men man blev otroligt tagen, det kom så nära, det var så personligt beskrivet, så känslosamt.
Det sker mycket under de vackra sanddynorna som vi vanliga dödliga inte vet mycket om, och kanske inte vill veta heller. (Nu snackar vi bunkrar sen kriget och sånt...)
Det pågick även andra utställningar, bla nån om mammuttar, men, jag vet inte jag, det är liksom inte min grej. Ni som är lite mer seriöst lagda kan kolla denna länk. Men det här med krigmuseum har en underlig och lite bisarr dragningskraft på mig och min man. Speciellt nu, under dessa tider då Ukraina lider alla helvetes kval. Måtte vi aldrig...........vill inte ens tänka tanken.
Så sammanfattningsvis, en förbaskat bra dag! Nu, ett glas portvin tack.
