Att en vecka kan gå så fort!

Så var vi hemma igen efter en vecka på Lefkas, som ligger utanför Greklands västkust.  Det var en vecka som satte sina spår på så många sätt och vis. 
Några av dessa spåren vill man nu bli av med, då menar jag spåren av all god mat, all Ouzo, all Retzina och alla iskalla öl.  
De andra spåren i form av alla goda skratt, alla fina minnen och nya intryck, vill jag inte på några villkor bli av med.
 
Så idag var det dags för lite "rehab". Jag skulle jogga en runda tänkte jag, men fick allt vackert gå tillbaka till ruta nummer ett. Nybörjarintervaller, och det var var illa nog tyckte min eländiga kropp. Sen var det dags att ta lite tag i maten då ja. Broccolisoppa, men jag grillade lite halloumiost och hällde på lite extra olivolja för säkerhets skull, man får väl trappa ner greklandssmakerna lite, inte gå för fort fram. Kroppen kan ju gå i chock!
 
Jag tog tom semester från fotograferandet lite märkte jag, annars brukar jag ju fota det mesta som kommer i min väg. Inte denna gång dock, och det var faktiskt skönt. Lite fotade jag förstås och här kommer lite godbitar från vår resa....
 
 
 
 
Första dagen vi anlände hade vi finfint väder, men andra dagen regnade det, och det ordentligt! Molnen hängde tunga över bergstopparna och formligen dränkte den lilla ön. Det varade ett helt dygn så vi fick allt sitta inne och kura. Det var ju ett utmärkt sätt att testa gruppen, vi har adrig förr rest ihop och det kan ju sluta hur som helst egentligen. Men det fungerade alldeles utmärkt!  Så pass bra tom så att vi planerar att göra en ny resa. Staffans och min planerade båtluff nästa år får vänta ett tag...
 
 
 
Hotellet vi bodde på heter Avra och ligger i byn Nidri. Ett familjeägt hotell där du kan äta din frukost direkt vid stranden. Mmmmm, just det ja, vid stranden var det!  Låter det bra? Kolla länken till Avra här.
 
 
 
 
 
Tröttnar man på Ouzo och Retzina kan man alltid bege sig till De Blanck, en vin och champagnebar där det serveras alldeles fantastiskt gott bubbel! Och bubbel är ju bra för hälsan, det vet jag. Dessutom är ägarna danska så du kän nästan förstå vad dom säger.
 
 
 
Denna gång blev vi inte "utsatta" för alla dessa idiotsöta efterrätter som det brukar bjudas på i Grekland. Det här var nog det enda vi fick lite panik över när det ställdes in. Men det hade vi inte behövt för det var en god cheesecake. Om vem gillar inte cheesecake? Men vad hjälper det när man knappt kan sitta upprätt efter den goda middagen? Den lämnades åt sitt öde efter att vi naggat den lite i kanten i ren desperation.
 
 
 
 
Och efter regn kommer sol, nu kunde vi alltså få ligga och steka oss efter att ha längtat och trängtat så länge. Men först en blick på utsikten, fantastisk.
 
 
 
 
Mot nya mål nästa år alltså!
 
 
Men vänta nu, var är alla katter och all mat? 
En del av dom kommer här, inget Grekland utan katter och mat eller hur?
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Drickbart - Grekland - Restaurangbesök - Vänner - Ätbart
1

Dagen D

Den 6:e juni 1944, landsteg över 160 000 soldater utmed kustremsan i Normandie. På vår resa till Frankrike besökte vi flera historiska platser från 2:a världskriget. Bla annat den lilla byn Arromanches. Här finns rester av Mulberryhamnen, en konstgjord hamn som användes för att forsla iland gods. Ett nästan ofattbart projekt, läs mer om den här. 
I byn finns också ett fantastiskt muséum som man absolut inte får missa. Flera gånger stod jag med gapande mun och insåg hur lite jag egentligen visste om Dagen D. Det jag lärde mig i skolan har jag för länge sen glömt. Men det är jag det..... ;)
 
Är ni minsta historieintresserade så råder jag er verkligen att åka hit. Intressant, informativt, mäktigt och, förlåt om det låter underligt i dessa sammanhang, väldigt väldigt vackert.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Amerikanska krigskyrkogården på Omaha Beach, ett av landstigningsställena. 
 
 
Ännu en landstigningsplats, Pointe du Hoc.
 
 
Vi besökte även en tysk krigskyrkogård. 
 
 
Så många släckta liv, så många tragedier, så många öden.
Man kan inte låta bli att undra över hur Europa hade sett ut idag om inte allt detta hänt.
 
Det var en mäktig dag.
 
Länkar:
 
 
 
Frankrike - Tips - Utflykter
1

I mitt nästa liv

vete sjutton om jag inte hade velat vara en trut?  Då skulle jag flyga till Normandie, jag skulle segla över de vackra takåsarna i Trouville, spatsera på botten av ån Touques när det var ebb, och plocka åt mig godbitar som blivit kvar efter floden.  Eller kanske skulle jag hålla mig kring fiskhandlarna och deras små serveringar? Alltid är det väl nån som tappar nåt gott... 
Om jag nu mot all förmodan skulle tröttna på musslor, fisk och ostron kunde jag glida in under borden på något av alla de små cafeérna, där kunde man säkert hitta rester av frasiga croissanter, franska våfflor och eclairer fyllda med allsköns godsaker, vanilj, choklad eller kanske sylt?
Sen skulle jag sitta på piren och njuta av kvällssolen eller kanske bara glida med i vindarna utmed de höga klipporna utmed kusten. 
 
 
Att vara en trut, eller för all del en mås, i Trouville, det måste vara ett mycket lättsamt liv. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Foto - Frankrike - Tips - Ätbart
1