Favoritbilden
från den fantastiska festen i lördags. Den är tagen de sista skälvande minuterna innan
gästerna börjar strömma in och jag älskar den. Hans stolta hållning, hans ansiktsuttryck, färgerna.
Jag vet att den är långt ifrån tekniskt perfekt men det är så jag måste få fota.
På frihand, utan blixt och utan stativ. I befintligt ljus, i detta fall mörker. ;)
Utan det nya objektivet hade det aldrig gått överhuvudtaget!
jag säger bara, vad är väl teknik mot känsla...