Vemodet rullar in.

Det borde det ju egentligen inte göra, men det gör det. Sån ofantlig skillnad på väder sen sist vi var ute med Jösse, och det är bara 2 veckor sen! Nu kändes det som om hösten är här och det var sista helgen vi var ute. Men så är det ju inte, det kommer många fina helger i september, det är jag helt säker på! 
Men det blir ju en helt annan grej, inget sommarväder, inga bad, och frågan är om det ens blir nån paddling. Usch, nu blev jag ovanligt pessimistisk! Skäms!
 
Denna sommaren, vår första med husbil, har varit helt fantastisk, rent av magisk. 
Sommaren har aldrig varit så lång, vi har verkligen uttnyttjat den från första början, redan i april gjorde vi första turen. Den har aldrig varit så vacker, så blomstrande, doftande och lovande. Vi har  kört dit solen pekat och inte varit låsta till ett ställe där regnet trivts alltför bra. Vi har varit nära naturen på ett helt annat sätt än vi brukat och verkligen njutit av den.
 
Denna sommar har även satt igång tusen tankar hos mig. Tänk så enkelt att leva i en husbil, inga måsten, friheten att bo var man vill. Inga onödiga prylar, bara det man behöver. Och en sak har vi insett, man behöver inte mycket! 
Att få låta dagen styra, att få finnas till, låta en ljuvligt stilla lunk ta över kroppen. Ingen stress, inget tjafs, ingen brådska och inga måsten. Inga väckarklockor, inga tider att passa. 
 
Nåväl, Staffan har några år kvar till pension, och jag måste jobba då och då för att dryga ut min, så ännu är det inte att tänka på. Men sen? Vore det möjligt? Vill jag ändå inte ha en fast punkt nånstans? Men skulle det inte passa mig som handen i handsken, jag som är så rastlös i min natur?
Ojojoj, det kommer att malas i min skalle länge framöver, drömma kan man ju alltid.
 
 
Bilderna är tagna i Simrishamn, där vi legat denna helgen. Simrishamn, "Sillastaden".  En småstad på Österlen. En liten stad där man målar sina elskåp, man har vackra dekorationer på sina dörrar,  man tittar in på en bistro och äter nåt gott, idag föll valet på en skånsk äggakaka med stekt fläsk, till Staffan, och kåldolmar till mig. Rejäl och vällagad husmanskost när den är som bäst.
Eller går man bara omkring och tittar på alla vackra gamla byggnader eller båtarna i hamnen. "Börje Olssons skafferi" får man inte missa, där handlar man hem nåt gott till kvällen. En god ost och lite god marmelad kanske?
 
Och på restaurangerna, där skriver man på skånska på menyerna. 😉
 
 
 
 
 
 
 
 
 
På tur med Jösse, Tankar och funderingar | Husbilsliv, Livet | |
Upp