esseus.blogg.se

Men det är snö kvar i Malmö, vilket verkligen tillhör ovanligheterna. Tror faktiskt bara jag har sett Malmö snötäckt vid ett enda tillfälle tidigare under alla år vi bott här. Jag hatar snö, eller, det är väl inte snön egentligen, det är kylan. Och med snö följer kyla, så enkelt är det. Tvivlar ofta på om jag är född i rätt land, jag skulle nog ha fötts i Grekland om allt hade stått rätt till. Jag vill ha sol och värme, inte snö, kyla och mörker!

 

Hursomhelst, här är det kallt och mörkt men idag har i alla fall solen kikat fram lite grann. Jag bestämde mig för att släpa ut min vinterdeppiga kropp och försöka få lite ljus i mitt sinne. Gud vet att det behövs....

 

Vintertid är jag inte ett dugg kul att vara med, tråkig, grå, ilsk, pessimistikt och allmänt gnällig. Inget spelar nån roll, jag skulle kunna sova mig igenom hela vinterhalvåret om jag bara fick. Visst hittar vi på roliga saker även på vintern, men det är bara tillfälliga förströelser. Inget jag lever på nån längre stund. 

 

Jag tog kameran med idag vilket ju faktiskt är ett bra tecken, den brukar också få vila den mörka perioden. Jag brukar inte ha nån lust, ork eller inspiration till att fota. 

 

Varje gång jag kommer ut lever jag upp lite, jag vet ju om det men får ändå inte tummen ur. Vi bor vid havet, havet som är min guldgruva, min livsnerv, mitt nav i livet. Vilken ynnest det ändå är att kunna få se havet genom köksfönstret! Och bara en liten bit bort ligger Kallis, ett kallbadhus som min syster och jag besöker med jämna mellanrum. Fast nu har vi inte varit där på ett tag, ibland blir det svårt att få till helt enkelt. Men imorgon ska vi dit. 

 

Jag känner mig YTTERST tveksam till detta beslut.